Gud är större - En undersökning av religionsfrihetens omfattning avseende böneutrop

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att utreda möjligheterna för ett nationellt förbud mot böneutrop i Sverige med utgångspunkt i regleringarna om religionsfrihet i regeringsformen respektive Europakonventionen. I uppsatsen har en rättsdogmatisk metod använts i samverkan med ett kritiskt perspektiv på den gällande rätten och avsaknaden av praxis på området. I dag regleras religionsfriheten på två ställen i svensk lag: i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF samt i artikel 9 EKMR. I regeringsformen ges religionsfriheten ett absolut skydd och friheten är alltså inte möjlig att begränsa. Enligt Europakonventionens ordalydelse är religionsfriheten möjlig att inskränka enligt artikel 9(2), men mycket av Europadomstolens praxis tyder ändå på att artikel 9 EKMR ger ett starkare skydd än regeringsformen. Regleringarna ger båda skydd för såväl positiv som negativ religionsfrihet. I samhällsdebatten om böneutrop har den negativa religionsfriheten – rätten att inte tro – använts som ett starkt argument för införandet av ett nationellt förbud. Den negativa religionsfriheten har framförallt definierats i praxis från Europadomstolen där den ges ett starkt skydd, men också ett relativt snävt omfång. Även om det i artikel 9(2) EKMR ges möjligheter till inskränkning av religionsfriheten blir slutsatsen att förutsättningarna för detta inte uppfylls i frågan om ett nationellt böneutropsförbud. Enligt regeringsformen åtnjuter religionsfriheten ett absolut skydd, men som konstateras i propositionen är det möjligt att begränsa religionsfriheten till den del utövandet aktualiserar någon av de andra opinionsfriheterna. I fråga om böneutrop är det främst yttrandefriheten som aktualiseras. Den är möjlig att begränsa för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten har emellertid en ”kärna” som ska erhålla ett särskilt starkt skydd. Där ingår såväl religiösa som politiska, fackliga vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Med andra ord är möjligheterna till begränsning av yttrandefriheten limiterad – det krävs konkreta, fysiska hot för en begränsning av yttrandefriheten. Således räcker det inte med en stark opinion mot böneutropen för att införa ett nationellt förbud.