Nordiska bankers innehav av finansiella instrument värderade till nivå 3

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7? Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk. Vi har begränsat oss till att titta på nivå 3 eftersom den nivån är mest problematisk att värdera. Metod: Vi har valt en kvantitativ metod. Vi använde oss av Bankscope för att skapa en lista med relevanta banker. Undersökningen baseras på 69 banker som är baserade i Norden. Sedan tog vi fram nivå 3 tillgångarna från varje banks årsredovisning för 2009-2011. Eget kapital och totala tillgångar fick vi ut från Bankscope. Datan bearbetades sedan i Excel och bankerna delades in i storlekar och länder. Resultat och slutsatser: Andel nivå 3 tillgångar som andel av totala tillgångar har ökat från 2009 till 2011. Sett till medelvärdet har det nästan fördubblats från 3.8% till 7,0 %. Vi anser att detta inte är tillräckligt stor andel för att majoriteten av bankerna ska få några problem ifall värderingen inte stämmer. Några banker har väldigt höga nivåer sett till det egna kapitalet och de kan råka ut för samma problem som i fallet med HQ. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie behandlar andelen nivå 3 i nordiska banker rent kvantitativt. Därför vore det intressant med en kvalitativ studie på hur olika intressenter såsom analytiker eller revisorer ser på den informationen som vi har fått fram att andelen nivå 3 tillgångar ökar hos nordiska banker. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att titta på om det är någon skillnad på börsnoterade bolags andelar jämfört med övriga bolag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)