Naturvårdshänsyn på hyggen 1960- till 2010-tal : vad har hänt på 50 år?

Sammanfattning: Skogsägarna i Sverige har sedan 50-talet nästan uteslutet skött sina skogar via skötselmetoden trakthyggesbruk. Med det har hyggesupptagning (kalavverkning) varit den främsta avverkningsformen. Att hyggen kan skada den naturliga dynamiken i skogen har medfört att metoden sedan 70-talet fått mycket hård kritik. För att minska de negativa effekterna har det i skogsvårdslagen (SVL) införts specifika hänsynslagar. Naturvårdverket och skogsbolag har även med hjälp av forskning utvecklat naturvårdsåtgärder (generell hänsyn) som kan användas vid hyggesupptagning. Syftet med det här arbetet var att se om det gick att urskilja förändringar över tid i skötsel och generell hänsyn på upptagna hyggen via en ny metod för området, nämligen flygfotoanalys. Studieområdet var sex slumpade analysområden på en areal av 10 000 ha utlagda i Kronoberg och Västerbottens län. De sex analysområden studerades under årtiondena 1960, 1990 och 2010, där det i detalj studeras särskilt hyggets storlek, andel hänsynsytor kring vattendrag, andel detaljhänsyn i form av lämnade naturvårdsträd, samt formen på hyggen för att se om de hade blivit mer landskapsanpassade. Även skillnad mellan länen och metodens kvalitet analyserades. Resultatet visar att hyggenas storlek har ökat signifikant i Kronoberg län under åren. Totala arealen upp-tagen hyggesmark per årtionde har ökat i Kronoberg län, men minskat i Västerbotten län. Andelen visad hänsyn mot vattendrag på hyggen har ökat mellan perioderna 1960–1990 i båda länen, men medelbuffert-zonen har hela tiden varit över 10 m. I Kronoberg län är det en 67 % ökning av antal lämnade naturvård-träd från 1960 till 2010 (från 0,5 till 2 träd per ha), men antalet naturvårdsträdgrupper per ha har ökat signifikant i båda länen. Andelen hyggen med inslag av löv har i Kronoberg län ökat från 9 % till 25 %, och i Västerbotten län har det gått från 0 % till 35 %. Samt har landskapsanpassning av hyggen i Kronoberg län ha ökat under perioden. Den här studien visar på att det har skett en förbättring under de senaste 50 åren, men inte tillräckligt. Endast hänsynsytor till vatten visade på tillräcklig visad hänsyn. Ingen av de andra naturvårdsåtgärdernas resultat var på den nivån som rekommenderas. Vid jämförelse med större och mer rikstäckande studier har inte den här metoden uppnått samma resultat. Många faktorer har kunnat påverka skillnaden mellan studierna, så som stormar, åldern av de studerade hyggen samt kvalitetsskillnaden på flygfotona. Enligt den här studien tas inte tillräckligt med naturvårdshänsyn för att säkerhetsställa trakthyggesbrukets möjlighet att bidra till bevarandet av organismer, tillfredsställa rekreationsmöjligheten och förse be-hovet av förnybara resurser.