Den nya yrkeshögskolans identitet. En diskursiv granskning

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om den nya svenska yrkeshögskolan i ett inledningsskede. Den övergripande frågeställningen är hur reformen kan förstås utifrån olika perspektiv. Forskningsfrågorna gäller vilka politiska ställningstaganden som låg bakom beslutet och vilka kvalifikationer utbildningen ska leda till i relation till annan svensk formell yrkesinriktad utbildning och till internationella standarder. Empirin begränsas till den politiska beslutsprocessen och planeringen för utbildning från år 2010. Tekniken att triangulera olika typer av empiriskt underlag har tillämpats. Kvalitativa data, dvs. texter i förarbeten till riksdagsbeslutet och utbildningsplaner, har analyserats. Tolkningen har gjorts i relation till "sen-moderna teman" och analyserna med stöd av olika definitioner och taxonomi utarbetade för området. Resultaten visar att den nya högskoleformen speglar allmänna tendenser i omvärlden. Processen att skapa en egen identitet är än så länge otydlig. Yrkeshögskolan präglas av flexibilitet och utbildningsmålen är tydligt inriktade mot specifika arbetsuppgifter/befattningar. Gemensamma begrepp och nivåbeskrivningar för kvalifkationer över yrkesområden är dock otydliga och ibland svårtolkade. Flera möjliga forskningsfrågor återstår, bl.a. kring begreppet yrkeskunskaper och hur de kan uttryckas i facktermer/-uttryck, med generella begrepp för lärande och specialisering. Institutionaliseringen och de organisatoriska lösningarna är ett annat område liksom hur studerande och avnämare uppfattar utbildningens resultat.