Invävdhet, medlemskap och aktivering : En teoriutveckling av Carnegieskolan och en studie om hur invävdhet i metaorganisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande

Sammanfattning: Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne & Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning.