Vikten av talet om taluppfattning. En studie om elevers taluppfattning på de nationella proven i matematik i årskurs 3

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Gunvor Johansson Kraft; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: AbstractSyfte: Studiens syfte är att finna vilka svårigheter elever i årskurs 3 visar inom taluppfattning på det nationella provet. Undersökningen syftar också till att ta reda på om det finns någon eller några dominerande kritiska moment som ger samband eller påvekan på andra kritiska moment inom taluppfattningen. En annan frågeställning är att finna eventuella trender och mönster i elevers taluppfattning på de nationella proven.Teori: Den teori som används för att analysera datamaterialet och förstå studiens resultat är de fem kritiska momenten inom taluppfattning som Sterner (2015) pekar på. De kritiska momenten inom taluppfattningen har även fungerat som ämnesdidaktisk teori. Till studiens allmänna teori hör Brofenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1977) som förklarar hur individens utveckling påvekas av inre och yttre faktorer. Metod: 62 nationella prov från årskurs 3 i matematik har samlats in från tre olika skolor. För att hantera och bearbeta materialet har en kvalitativ metod används i en djupgående analys av elevernas taluppfattning i de olika uppgifterna på nationella proven. För att fånga innehållet i nationella proven för matematik krävdes en dokumentanalys av innehållet, s.k. innehållsanalys. En kvantitativ metod har används för att bearbeta och presentera data från elevernas lösningar. Resultat: Eleverna visar sig ha allra svårast för momentet Talkombinationer men detta gäller bara för 2011 års nationella prov. I övrigt visar eleverna ungefär lika stora svårigheter inom de olika momenten. Det finns positiva samband mellan alla de olika momenten de båda åren. 2011 ger de kritiska momenten starkare samband än 2012. Mellan Räkning, räkneprinciper och Positionssystemet ges det starkaste sambandet både 2011 och båda åren tillsammans. Eleverna verkar bli hämmade i sin taluppfattningsutveckling av algoritmräknande. Studien indikerar också att de nationella proven inte ger en jämförbar bedömning av elevers kunskaper ö

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)