Bilingual education: hur påverkas den tankemässiga och kommunikativa kompetensen?

Sammanfattning: Bilingual education, d.v.s. tvåspråkig undervisning införs allt mer i dagens gymnasieskola. För att eleverna ska kunna arbeta med de olika ämnena på det andra språket måste deras språkfärdigheter vara tillräckligt utvecklade. I en kommunikativ språkundervisning ställs eleverna inför olika kognitivt krävande situationer när de kommunicerar och elevernas utveckling är beroende av de olika lärandestilar de tillämpar. Den kognitiva utvecklingen ser till lärandestrategier som tänkande, kunskap, problemlösningsförmåga och begreppsbildning. Det språk som lärs in innan något annat språk kallas för L1 språk medan det språk som lärs in formellt i en skolmiljö betecknas L2 språk. Uppsatsens syfte är att studera och beskriva hur den kommunikativa och tankemässiga kompetensen påverkas i Bilingual education. Undersökningen har skett genom tre klassrumsobservationer på en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Klassrumsobservationerna har genomförts i förhållande till (1) kognititvt innehåll, (2) muntliga färdigheter, (3) feedback hos eleverna i kommunikationen och (4) lärarledda frågor (lärarstyrning av innehållet i kommunikationen). Dessa aspekter har dessutom studerats i förhållande till Cummins (1984) teori om tröskelnivåer vid förvärvande av språkkompetens. Vad som framgår av observationerna är att inte all elever har nått den kognitiva mogenhet som krävs för att kunna få behållning av ämnesinnehållet, vilket tenderar till att hämma deras L2 utveckling. Dessutom verkar det så att språkligt svaga elever stannar i utvecklingen medan de språkligt starka eleverna fortsätter att utvecklas. Det antas i resultatet att de elever som ej passerat den andra tröskelnivån har svårt för att uttrycka sig fritt på L2 språket och att kommunicera. Vidare antas det att många elever har en situationsberoende kommunikation, vilket tycks vara ett resultat av språkmiljön i klassrummet. Nyckelord: L1 språk, L2 språk, kognitiv utveckling, tvåspråkighet och kommunikativ kompetens