Balanced Scorecard (BSC) : Organisationsreceptets popularitet i uppsatser

Sammanfattning: Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept. Detta genom att kartlägga förekomst och beskriva vad som studerats och hur det har presenterats i uppsatser relaterade till BSC tidsperioden 1997 till 2013, med tyngdpunkt på åren 2000-2012. Jämförelsen mellan den empiriska och teoretiska referensramen ska leda till att belysa BSC livscykel. Metod: En dokumentstudie har genomförts där det empiriska materialet är avgränsat till uppsatser vilka producerats vid svenska universitet och högskolor och publicerats i endera eller bägge dataarkiven DiVA och Uppsök vilka finns tillgängliga via Internet. Uppsatser som där-utöver kan återfinnas i lokala arkiv via lärosätenas bibliotek och hemsidor ingår inte i studien. Resultat, Slutsatser: Resultaten i denna undersökning som omfattar information om cirka 500 uppsatser visar att antalet uppsatser som relaterats till BSC ökat till år 2006 för att därefter uppvisa en avtagande trend. Det är dock en skillnad mellan studier inriktade mot offentlig eller privat verksamhet, där det de senaste tre åren finns indikationer på ett stigande intresse för BSC inom privat verksamhet. Det går att spåra avtryck av BSC innehåll och utveckling i uppsatserna, till exempel studier om budget och BSC och studerade organisationer som omnämns i den svenska BSC litteraturen. Ett tydligt avtryck är studerande som spridningsagenter för BSC och en länk mellan akademi och praktik på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. Baserat på en beräkning med mycket förenklade antaganden har studerande gemensamt ägnat nästan två sekel till att genomföra undersökningar som är mer eller mindre inriktade mot BSC.