Barns rädslor och oro i möten med sjukvård : En litteraturöversikt

Sammanfattning: Barns rädslor och oro i möten med sjukvård   Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag   Sammanfattning   Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen.   Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. En systematisk sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL, Pubmed och Psychinfo. Efter urval kvalitetsgranskades 10 artiklar, nio kvalitativa och en med kvalitativ och kvantitativ metod, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Fem kategorier som ger upphov till rädsla och oro identifierades, det okända, undersökning och behandling, operation, separation samt ensamhet. Rädslor och oro visade sig inför det okända där barn beskrev rädslor och oro inför sjukhusmiljö, sjuksköterskans omvårdnad och barns egna sjukdomar. I samband med undersökning och behandling beskrevs rädslor och oro inför exempelvis blodprovstagning och röntgenundersökning och vid operation väcktes rädslor inför att dö och uppleva smärta samt att vakna under pågående operation. Rädslor och oro visade sig även vid separation från föräldrar då barns rädslor förstärktes när de fick möta sjukvården på egen hand. I ensamheten började barn fantisera inför att se spöken och att de skulle drabbas av något obehagligt som till exempel en injektion.   Slutsatser: Barns rädslor och oro inför mötet med sjukvården är ofta kopplat till informations- och kunskapsbrist kring omvårdnad, medicin och kirurgi. Sjuksköterskan kan genom tydlig och ärlig information samt med hjälp av lekterapi stärka barns och föräldrars delaktighet i mötet med sjukvården och genom delaktigheten dämpa barns rädslor och oro. Genom att sjuksköterskan arbetar för att stärka känslor av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos barn så kan rädsla och oro dämpas