Enskild näringsverksamhet : Underlåten uttagsbeskattning vid ägarskifte av lagerfastigheter genom benefik överlåtelse till aktiebolag

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/IHH, Rättsvetenskap

Sammanfattning:

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.

I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref. 112 där Regeringsrätten godtagit benefika överlåtelser som givit den lägre beskattningen utan att givaren uttagsbeskattades. I ett nästa steg utreds lagstiftningsåtgärderna för att reglera i vilka fall uttagsbeskattning skall underlåtas och hur förändringarna förhåller sig till tidigare praxis. I utredningen är huvudsaklighetsprincipen och tillgångars skattemässiga karaktär tillsammans med kontinuitetsprincipen viktigt och har därför en central roll. Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 är av stort intresse för uppsatsens syfte då frågan i förhandsbeskedet avsåg just vilka villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter.

Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 har tolkats av bland annat Skatterättsnämnden som att reglerna om underprisöverlåtelse i 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpliga vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Ett undantag är att ersättning som lämnas av mottagaren vilken överstiger omkostnadsbeloppet men understiger taxeringsvärdet för givaren inte skall tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Detta är en följd av huvudsaklighetsprincipen som tillämpas vid blandade överlåtelser av fastigheter. Vid blandade överlåtelser av andra tillgångar än lagerfastigheter skall dock ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare, vilket gör att det finns en skillnad i beskattning mellan olika tillgångar. Det måste anses föreligga en viss osäkerhet i Regeringsrättens resonemang och en tolkning enligt ovan är inte helt säker. Regeringsrätten antyder att lagstiftningen inte ger anledning att avvika från praxis avseende just benefika överlåtelser av lagerfastigheter. En tolkning som innebär att 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpligt innebär dock att i princip all praxis skall bortses ifrån vad avser de villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning enligt praxis. Regeringsrättens formulering är därför märklig.

Den slutsats som kan dras av det utredda området är att uttagsbeskattning kan underlåtas vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter under förutsättning att villkoren i 23 kapitlet inkomstskattelagen är uppfyllda. Detta innebär att något mer komplicerade upplägg är nödvändiga efter lagstiftningsåtgärderna för att minska skattebördan för enskilda näringsidkare som innehar lagerfastigheter och skall avyttra dem. Den tolkning av förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 som gjorts av Skatterättsnämnden kan inte garanteras vara korrekt och ett försiktigt tillvägagångssätt bör vara att föredra. Enligt reglerna i 23 kapitlet inkomstskattelagen är det bland annat möjligt med blandade överlåtelser av enskilda lagerfastigheter i ett större bestånd. Sådana överlåtelser var inte möjliga enligt tidigare praxis då endast överlåtelser av hel näringsverksamhet godtagits. Viss försiktighet bör som nämnt därför iakttagas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)