Genusperspektiv på två av grundskolans teknikböcker : Två textanalyser

Sammanfattning: Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan arbeta aktivt för jämställdhet och har även ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Dessa mönster blir tydliga inte minst ispråket. Sveriges Riksdag har antagit flera mål för svensk språkpolitik som bland annatinnebär att språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor ska motverkas. Skolans ansvar att aktivt arbeta för jämställdhet omfattar alltså också språket. Syftet med denna studie är att analysera två aktuella läroböcker i ämnet teknik för grundskolan för att undersöka i vilken utsträckning dessas texter uppfyller jämställdhetskraven från Sveriges Riksdag och Skolverkets styrdokument. Med utgångspunkt i genusteori och sociolingvistik har två läroböcker analyserats. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys för att undersöka exempelvis tolkning av budskap, avsikter eller meningsstrukturer. Analysen genomfördes genom att jämföra hur ofta kvinnor och män nämns i texterna, samt genom att utvärdera vilka adjektiv och particip som används för att beskriva kvinnor och män. Resultatet visar att män oftare nämns i texterna än kvinnor. Dessutom är positivt laddade adjektiv, som nyfiken eller initiativtagande, oftare förknippade med det manliga könet. Analysen visar också att flest män förekom som personnamn, vilka till största del är välkända forskare och uppfinnare som historiskt sett mestadels varit män. Männen var representerade fler gånger i texterna men också fler aktiva particip, som resande eller skapande, var associerade med män. Kvinnorna blev i vissa fall starkt förknippade med hem och familj ochinte med sin yrkesroll. Denna studie drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte kan sägas uppfylla jämställdhetskraven i läroplanen för grundskolan. Läroböckerna uppfyller inte Statistiska centralbyråns (2016) 40/60-princip för jämställda texter och männen framställs som mer aktiva med fler positiva adjektiv knutna till sig medan kvinnorna antingen osynliggörs eller beskrivs som avvikande från normen. Dessa böcker behöver emellertid inte avfärdas på grund av detta. Lärare kan använda böckerna för att visa och diskutera förhållandet mellan kvinnor och män i dagens samhälle med sina elever. På så sätt kan normer utvecklas och bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i framtiden. Studien lyfter slutligen även diskussionen runt könsneutrala texter då en av läroböckerna fanns mer könsneutralt skriven.