Handledning som verktyg för utveckling. En analys av fem specialpedagogiska handledningssamtal i förskolan

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehåll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, när det reflekteras kring förskolans verksamhet. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som både är en lärande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn på lärande innebär att fokus ligger på att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvändigt för att utveckla färdigheter, kunskap och förståelse. Vad och hur vi lär är beroende av vilka verktyg, artefakter, som används i samhället. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses språket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. Språket anses som det viktigaste verktyget för människor att förstå och samspela med varandra. Handledande samtal handlar om att använda språket och om interaktion med andra vilket motiverar mitt val av teori och ansats. Metod: Jag har valt observation av tal vid handledningssamtal i förskolan som metod. Detta för att få ett så naturligt material som möjligt, för att få reda på vad som sägs och inte vad någon säger att de talar om. Studien är kvalitativ och då tolkar man för att finna mönster och samband i det empiriska materialet. Jag observerade fem handledningssamtal där tre olika specialpedagoger, tolv pedagoger och en förskolechef medverkade. Efter observationerna transkriberades samtalen som sedan analyserades, där jag klippte och klistrade för att finna begrepp och kategorier i materialet. Resultat: Resultatet presenterades utifrån syfte och frågeställningar. De viktigaste slutsatserna av studien är att pedagogerna får syn på barns lärprocesser genom att reflektera tillsammans med en specialpedagog. Detta blir en hjälp i det fortsatta arbetet med barnen, pedagogerna kan anpassa verksamheten efter barnens nivå. Att reflektionen kretsade kring verksamheten kan förklaras genom att det i några fall användes pedagogisk dokumentation (t ex filmning) som utgångspunkt vid samtalen. Resultatet visar även att specialpedagogiska handledningssamtal hjälper pedagogerna att inta ett inlevelsefullt förhållningssätt, där de ser barnens intentioner och känslor och inte bara reagerar på barnens yttre beteende. En avslutande slutsats utifrån dessa fem handledningssamtal, är att förskolans verksamhet kommer till uttryck som en lärande diskurs i denna studie. Samtalen kretsar mycket kring barns lärprocesser och pedagogernas sätt att lära ut.