Vaccination som bekämpningsverktyg vid mjältbrandsutbrottet sommaren 2016

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Mjältbrand är en sjukdom som finns i stora delar av världen och drabbar idisslare hårt. Bekämpningsarbetet försvåras genom att den orsakande bakterien, B. anthracis, kan bilda sporer med lång överlevnadstid. Den främsta smittvägen är per oralt via sporer. I Sverige har det under första halvan av 1900-talet funnits flertalet mjältbrandsutbrott men med strängare regler kring användandet av kött- och benmjöl försvann de nästan helt. Det finns dock viabla sporer kvar i marken på ofta okända platser vilket gör att det finns en risk för nya sjukdomsfall och utbrott.Vaccination har använts som bekämpningsverktyg under lång tid både under pågående mjältbrandsutbrott och för att förhindra sjukdom i enzootiska områden. Vaccinet är använt sedan 1940-talet och har använts med framgång under flera storskaliga utbrott i bl.a. Australien och U.S.A. Under ett pågående utbrott vaccineras oftast alla för mjältbrand känsliga djur, som tål vaccinet, inom ett bestämt vaccinationsområde. Vaccinationerna fortsätter inom det området i 2-5 år. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl vaccination lämpar sig som bekämpningsverktyg och att utvärdera den vaccinationskampanj som utfördes under mjältbrandsutbrottet i Omberg sommar 2016. Under utbrottets gång vaccinerades ca 3200 djur under en tidsperiod som varade från slutet av juli till början av september. Frågeställningen fokuserades på kommunikation med djurägare och säkerhet vid vaccinationsutförandet.Metoden som valdes var en enkätstudie och djupintervjuer med personal involverade i bekämpningsarbetet. Två olika enkäter gick ut till djurägare respektive vaccinatörer. Även dokumentation rörande utbrottet från Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Östergötland och Statens veterinärmedicinska anstalt inhämtades.Resultaten visar att vaccinationskampanjen har varit lyckad och hjälpte med stor sannolikhet till att bekämpa utbrottet i Omberg. I enkäten till djurägarna framkom vikten av korrekt och snabbt information för att minska oro. En viktig del av kommunikationen var de informationsmöten som hölls och de bidrog till att effektivt sprida information och minska farhågor. En av svårigheterna med vaccinationsutförandet som framkom i denna studie var infångande och fängsling i fält av djuren, främst nötkreatur för köttproduktion. Då flertalet gick på naturbeten och var ohanterade innebär de en arbetsrisk. Detta belyser behovet av att utveckla de fängslingsmetoder som använts.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)