Skolgårdsprocessen : en skolgård blir till i Lunds kommun
Sammanfattning: Att skolgården har stor betydelse för elevers utveckling är väl känt. Idag fokuserar skolgårdsforskningen allt mer på varför de kunskaper och rekommendationer om skolgårdens betydelse för hälsa och inlärning inte når ut till de som planerar, bygger och förvaltar skolgårdar. En aktuell fråga är hur de metoder som används för att garantera säkerheten i lekmiljöer påverkar barns hälsa och inlärning. I Lunds kommun har frågan om skolgårdarnas främjande av hälsa, pedagogik och säkerhet aktualiserats i och med en omorganisation av skolgårdsprocessen, den process som sträcker sig från planering till färdig skolgård och efterföljande förvaltning. Arbetets övergripande syfte har varit att förbättra förutsättningarna för att barn i Lunds kommuns skolor ska ha tillgång till en god skolgård där möjlighet ges att leka, utvecklas och lära utomhus i en hälsofrämjande, pedagogisk och säker miljö. Målen var att: (1) undersöka hur planeringsprocessen och skötselaspekter kring skolgårdar ser ut i Lund samt analysera om brister i processen finns, (2) utforma ett åtgärdsförslag för planeringsprocessen, samt (3) att som del av åtgärdsförslaget, skapa ett utformningsunderlag med fokus på aspekterna hälsa, pedagogik och säkerhet riktat till den som arbetar med gestaltning och utformning av skolgårdar. Först gjordes en dokumentstudie där lagar, föreskrifter och lokala styrdokument som används i skolgårdsprocessen undersöktes. Därefter genomfördes en litteraturstudie av aktuell forskning och rådande teorier om hur hälsofrämjande, pedagogisk och säkra skolgårdsmiljöer bör se ut. Slutligen utfördes en kvalitativ intervjustudie med skolgårdsprocessens aktörer i vilken processen kartlades. Dokumentstudien visar att det i lagar och föreskrifter saknas krav på att skolgården ska uppfylla aspekterna hälsa och pedagogik medan tydliga krav angående skolgårdsmiljöers säkerhet finns. Omvänt visas det i litteraturstudien att det i många teorier beträffande barn och skolgårdar argumenteras för vikten av perspektiven hälsa och pedagogik framför säkerhet. Forskarna framhäver framförallt betydelsen av ytstorlek, naturmiljö och behov av utmaningar. En analys av intervjustudien, d.v.s. information av skolgårdsprocessens fortskridande och aktörernas upplevelse av den, gav en bild av en process som inte alltid fungerar. Svaga punkter som identifierades var att processen är omfattande och komplex. Inom processen är försvårande faktorer att det råder delade meningar och att kommunikationen brister. Dessutom är skolans inflytande lågt och processens budget otillräcklig. I arbetet prioriteras ofta säkerhet framför hälsa och pedagogik. Förslag att förbättra processen är att skapa och synliggöra gemensamma mål; att införa en samverkansgrupp med tydligt ansvar och ledning; och att aktivt söka aktuella rön och föra in dem i verksamheten. Annat förslag är att skapa en flexibel utformning av skolgården så att skolan kan anpassa den till den aktuella verksamheten. Utöver dessa förslag har ett konkret utformningsunderlag utvecklats i form av en checklista med åtta viktiga punkter för främjandet av skolbarns hälsa, pedagogik och säkerhet. Utformningsunderlaget avser att hjälpa Lunds kommun i dilemmat mellan forskningens kunskaper om vikten av hälsa och pedagogik å ena sidan och det fokus som finns på säkerhet i lagar och föreskrifter å andra sidan. En slutsats från arbetet är att den motsättningen som tycks finns mellan perspektiven hälsa och pedagogik respektive säkerhet inte nödvändigtvis existerar.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)