RÅN OCH EDGES I MALMÖ

Sammanfattning: Denna uppsats innehåller en kvantitativ studie som syftar till att undersöka det kriminologiska fenomenet edges enligt Brantingham & Brantingham (1993). Edges är förklarade som en kriminogen miljö som attraherar ett högt antal predatory crimes (a.a.).Studien var utförd i en svensk kontext i staden Malmö, där nio centrala delområden inkluderades, bestående av totalt 218 gator: Gamla Staden, Lugnet, Möllevången, Norra Sofielund, Rådmansvången, Södervärn, Södra Sofielund, Västra Sorgenfri och Östra Sorgenfri. Antalet anmälda personrån under en treårsperiod (2013-2015) jämfördes med edges, bestående av de nämnda 218 gatorna som via observationer blivit indelade i tre kategorier (ingen edge, svag edge och skarp edge). Syftet med studien var att undersöka om där existerar ett signifikant samband mellan predatory crimes och edges.Resultaten visade att där finns ett svagt signifikant samband mellan antalet personrån och edges. Forskarna för studien upptäckte även att där kanske existerar ett samband mellan längden på en gata och huruvida gatan är en edge eller inte. Studiens slutsats är att mera vetenskaplig forskning rörande edges i en svensk kontext behövs i syfte att kunna fastställa ifall fenomenet är av vikt för svensk kriminologi.