Undersökning av e-röstningens potentiella effekter på valdeltagande och demokrati i Sverige

Sammanfattning: Med utgångspunkt i debatten om e-röstning i svensk media under våren 2013 undersöker jag i denna uppsats, utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv, huruvida e-röstning kan leda till ett ökat valdeltagande i svenska riksdags- och Europaparlamentsval och hur den svenska demokratin kan stärkas genom att erbjuda denna typ av röstning. För att undersöka detta har fokus främst lagts på att studera Estlands erfarenhet av e-röstning. Den studien kompletteras med en kortare genomgång av Norges e-röstningsförsök. Undersökningarna görs utifrån statistik från de båda länderna, i Norges fall en mer begränsad sådan, medan det i Estlands fall rör sig om sammanställd statistik från början av 1990-talet. Även officiella rapporter från valen kommer användas i en kortare redogörelse för vilka som använder sig av e-röstning. Därefter diskuteras resultatet från undersökningarna ur ett svenskt/europeiskt perspektiv, i ljuset av teorier om valdeltagande och valdeltagandets roll i demokratin. Diskussionen utmynnar i slutsatsen att e-röstning endast kan förväntas ha en marginell påverkan på valdeltagandet i de svenska riksdagsvalen men desto större potential att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalen. Dessutom dras slutsatsen att e- röstningens största styrka ligger i att öka tillgängligheten för väljarna och bidrar till att kostnaden för att rösta både blir lägre och mer jämlik.