Blicken på skönhet -fem unga vuxnas bedömningar av skönhet

Sammanfattning: Tidigare forskning har visat på en lång rad förmåner kopplade till skönhet och minst lika många nackdelar kopplade till fulhet. Hur skönhet (vad människor uppfattar som skönt hos andra) uppfattas och definieras har dock beskrivits som en till stora delar obesvarad fråga, lämnad i en konceptuell svart låda. De försök som gjorts att definiera innehållet i den svarta lådan har huvudsakligen utgått från två övergripande perspektiv. Med utgångspunkt i ett biologistiskt perspektiv har skönhet studerats utifrån att i ansiktsbilder som rankats som attraktiva söka ”gemensamma drag”. Medan intresset för skönhet utifrån ett socialt perspektiv legat vid hur skönhetsideal konstrueras och förmedlas via media och skönhetsindustri. Denna uppsatts undersöker skönhetens svarta låda utifrån en forskargenererad bedömningssituation, men med ett sociologiskt perspektiv. Fem fotoeliciterande-intervjuer med unga vuxna har genomförts, där de fått bedöma skönheten hos personer presenterade på bild, för att sedan få beskriva hur de resonerat i sina bedömningar. Ur intervjumaterialet identifierades åtta kategorier, vilka deltagarna nyttjade för att placera och bedöma personerna på bilderna. Exempel på kategorier är personens ”stil” och föreställda ”personlighet”. I analysen föreslås en rad potentiella brytningar med den tidigare förståelsen av hur skönhet bedöms, exempelvis anlägger deltagarna främst en subjektifierade blick, vilket bryter med antagandet att blicken på skönhet företrädelsevis är objektifierande. Deltagares bedömningar följer ett liknande mönster, där personerna på bilderna först placeras i en social stereotyp som deltagarna sedan sätter i relation till sig själva. Det vill säga, utifrån vilken relation deltagaren skulle kunna tänka sig med den föreställda personen på bilden. Endast i enstaka fall handlar det om en sexuell relation och i de andra fallen är inte attraktivitet avgörande i bedömningen, vilket bryter med antagandet att skönhet och sexuell attraktivitet är synonymt. Skönhetsbedömningar följer delvis samma logik som andra smakomdömen utifrån ett specifikt kulturellt kapital. Däremot lyfter deltagarna själva att de har preferenser som de inte tycker stämmer överens med den smak de egentligen vill ge uttryck för, exempelvis en preferens för maskulina utseenden. Detta tolkas som att deltagarna har preferenser som inte överensstämmer med det kulturella kapital de vill förmedla via sinna bedömningar.