KOMMUNIKATION, MEDIER OCH ÖVERVIKTIGA BARN Ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv på övervikt och fetma hos barn i Västra Götalandsregionen

Sammanfattning: Uppsats/Examensarbete: Kandidatuppsats, 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht 2016 Handledare: Marie Grusell Kursansvarig: Malin Svenningsson Sidantal: 59 exkl. försättsblad och bilagor Antal ord: 18904 Nyckelord: Hälsokommunikation, Barnfetma, Digitalisering, Medievanor, Informationssamhälle, Folkhälsa, Västra Götalandsregionen, Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur föräldrar och barn inom Västra Götalandsregionen uppfattar och förhåller sig till kommunikation kring övervikt/fetma hos barn, och att placera målgruppens medieanvändning och digitala livsstil i en (o)hälsokontext. Teori: Studiens teoretiska referensram grundar sig i mottagarstudier, encoding/decoding, attitydteori och uses and gratifications. Metod:Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har genomförts genom samtals-, telefon- och mailintervjuer med de deltagande svarspersonerna. Inför intervjuerna genomfördes en pilotstudie. Materialet har transkriberats och analyserats utifrån ett analysschema för att identifiera centrala teman. Material: Urvalet är koncentrerat till föräldrar till barn med erfarenhet av övervikt/fetma, tillhörandes Västra Götalandsregionen. Deltagarna är sex till antalet och representerar fyra av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i landstinget. Svarspersonerna har en mängd olika yrken och gruppen består av fyra kvinnor respektive två män. Deltagarna är anonyma med fiktiva namn i uppsatsen, och barnen omnämns enbart med bokstaven X. Resultat: Studiens resultat visade att medier till stor del är delaktiga i att forma målgruppens uppfattning, attityder, kunskapsnivå och informationshämtning vad gäller övervikt och fetma hos barn. Det framkommer även att det finns brister i kommunikationen från och med Västra Götalandsregionen. Digitaliseringen syns tydligt i deltagarnas svar, där det framkommer att såväl barn som vuxna är vana användare av olika digitala tekniker, som de också önskade blev en större del av landstingets kommunikation och behandling.