Mottagningsskolan Mosaik- Nyanlända elevers erfarenheter av sin skolsituation

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nyanlända elever undersöka deras erfarenheter och syn på sin skolsituation. I Malmö, tillskillnad från många andra kommuner i Sverige, börjar alla nyanlända elever i åldrarna 13-16 på en separat mottagningskola. Detta är ett mottagningssystem som fått en hel del kritik. Kritiker menar att detta mottagningssystem isolerar nyanlända elever i onödan. I denna uppsatts lyfts elevernas erfarenheter av och syn på sin skolsituation fram och diskuteras i termer av integration, skolan som fält och erkännande. Elevernas tankar om sin skolsituation kan delas upp i fyra delar:1. Elever känner stor press på att lära sig det "svenska" och framförallt svenska språket, vilket också tycks leda till en negativ syn på det som av elever inte anses vara "svenskt".2. Många elever anser att de saknar en tydlig förankring i samhället utanför Mosaik. Detta exemplifieras bland annat av att eleverna trots att de ser svenska språket som viktigt att lära sig, sällan fått möjlighet att praktisera det svenska språket med någon annan än andra elever eller personal på Mosaik.3. Eleverna har olika uppfattning om Mosaiks roll som socialiserande och upplever ofta en förvirring kring Mosaiks regler och värderingar.4. Eleverna på Mosaik känner sig sedda och erkända.Utifrån dessa fyra delar går det att se att en spänning mellan partikularism och universalism ständigt omgärdar dessa nyanlända elever. Denna spänning syns både i frågan om de nyanlända elevernas integrering eller inte integrering bland andra elever men också i frågan om vad skolan som integrationsplattform ska fyllas med för innehåll.