Kvinnokroppen i lönearbetet -En jämförande studie av den konstruera(n)de intersektionella kroppen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men också hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebär. För att möjliggöra en jämförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vår undersökning valt att studera dels kvinnor med ”klassiska” arbetaryrken, dels kvinnor med ”klassiska” medelklassyrken. Att vi valt att titta närmare på kroppen just i lönearbetet beror på att det ofta är här olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form. Frågeställningar: • Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna själva? • Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende på klassposition? Metod och material: Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen. Dessutom har vi genomfört två mindre fokusgruppsintervjuer med kvinnor från olika klasskodade yrkeskategorier. Huvudresultat: I uppsatsen diskuteras hur kvinnokroppen konstrueras intersektionellt i lönearbetet. Vi menar att det finns tydliga skillnader i upplevelser av kvinnokroppen i lönearbetet beroende på klassposition. I studien tar detta sig uttryck i att arbetarklasskvinnorna uppfattas, och uppfattar sig, mer som (offentlig) kropp än medelklasskvinnorna som upplever att även om t.ex. en sexualisering finns på arbetsplatsen så sker den på ”lika villkor”. Det ser också olika ut vad gäller kvinnornas förhållande till feminitet. Medan medelklasskvinnorna uttryckte att de kände sig hemma i ett iklädande av femininitet så uttryckte arbetarklasskvinnorna ett tydligare avståndsstagande till ett sådant iklädande – de kände sig inte ”hemma” i femininiteten på samma sätt som medelklasskvinnorna. Åtskillnaderna mellan klasspositionerna tar sig vidare uttryck i skilda upplevelser av kroppen som ”redskap”. Arbetarklasskvinnorna talade främst i termer av dysfunktionalitet såsom trötthet, smärta, värk och brist på träning. Medelklasskvinnorna å andra sidan talade i termer av deras kroppar som redan träna(n)de samt resonemang kring hur man kan förebygga arbetsskador genom god kost m.m.