Resvanor i ett mindre samhälle med fokus på cykeln : En fallstudie i Grums kommun

Sammanfattning: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindre samhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorer som påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns några likheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer göras både i en internationell och nationell kontext.

Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersökta grupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämfört med större städer? Som teori har vi använt oss av tidsgeografi, plats, rum, rumskrig, avståndsfriktion och aktivitetsansatsen. Vi har också titta på tidigare forskning om cykling i större städer och även svensk statistik som tagits fram på olika nivåer. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter. Enkäterna delades ut via två olika forum, den ena var genom Grums kommun där alla anställda hade möjlighet att svara på en webenkäten. Det andra var utanför en livsmedelsbutik i Grums där alla som passerade hade möjlighet att svara. Det empiriska materialet är uppdelat i bakgrundsfrågor, resvanor och hur respondenterna ställer sig till olika påståenden. Det avslutas med korsanalyser där olika variabler som anses vara av intresse analyseras mot varandra. Våra viktigaste slutsatser är: Människor över 65 år är mindre benägna att cykla än de under 65 år De med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning cyklar mest Bilen är det vanligaste färdmedlet oavsett målpunkt eller avstånd Tillgång till lånecykel gör inte att respondenterna kommer cykla mer Människor som bor i tätorten cyklar mer än de som bor på landsbygden Långa avstånd gör att människor väljer bort cykeln