Vegetationens inverkan på det urbana klimatet : en studie om trädens effekt på en gatukanjonen i Malmö

Sammanfattning: Fysisk planering i Sverige har sedan länge inneburit att anpassa våra städer för ett kallt klimat. De pågående klimatförändringarna kommer dock kräva att den fysiska planeringen även omfattas av en anpassning för ett varmt sommarhalvårsklimat, där förekomsten av extrema väderhändelser kan komma att öka. För Sverige väntar ett framtida klimat som både blir blötare och varmare med kraftigare och mer frekventa värmeböljor. Städerna kan komma att bli särskilt sårbara för höga temperaturer, då städer redan har ett varmare klimat än sin omkringliggande landsbygd. Detta fenomen kallas värmeöeffekten eller Urban Heat Island. Urban heat Island effekten innebär att städer har högre lufttemperaturer än den omkringliggande landsbygden, en skillnad som är störst kvällstid. I amerikanska miljonstäder kan detta fenomen innebära temperaturskillnader på 12°C mellan stad och landsbygd, medan det i europeiska miljonstäder har uppmätts differenser på 7-8°C. Strategiskt planerad grönstruktur är en av de få lösningar som effektivt kan komma att klimatanpassa våra städer inför kommande utmaningar. Vegetation har förmågan att förbättra luftkvalitén, sänka flödestoppar vid kraftig nederbörd samt skugga underliggande ytor vilket både ökar komforten för människorna som vistas i skuggan samtidigt som värmelagringen hindras i de skuggade byggnads- och gatumaterialen. På detta vis har urban grönska förmågan att verka temperatursänkande, vilket är av stort intresse för framtiden då lösningar som ökar stadens kylningsförmåga kommer efterfrågas. Kunskapen om grönskans inverkan och eventuella effekter på stadsklimatet är därmed avgörande, för att lyckas integrera den på bästa sätt. Syftet med detta arbete är att belysa sambandet mellan en typisk urban struktur, dess specifika klimat samt hur klimatet eventuellt kan modifieras med hjälp av verktyget vegetation. Detta genom att först skapa en bred förståelse för de klimatförhållanden som är typiska i en stad, vilka faktorer som orsakar varierande klimatförhållanden samt hur vegetation kan komma att påverka sin närmiljö. Därefter kommer en egen studie i programvaran ENVI-met utföras med syfte att undersöka vad som sker med klimatet inom en gatukanjon när den har träd i sammanhängande växtbäddar respektive inte har träd eller växtbäddar. Testerna utförs ur ett framtidsperspektiv, med en beräknad höjning av medeltemperaturen på 4°C för Malmö i augusti. Testerna utförs på en utvald del av Södra Förstadsgatan, delen mellan Dalaplan och Södervärn. Klimatscenarierna som testerna utgår ifrån baseras på en vanlig framtida augustidag samt en framtida rekordvarm dag under en värmebölja med dygnsmedeltemperaturer på 21,6°C respektive 24,1°C. Resultaten från simuleringsstudien visar att stadsträden och växtbäddarna har en stor inverkan på den termiska komforten, yttemperaturen och luftfuktigheten inom gatukanjonen samt en mindre inverkan på lufttemperaturen under kvälls- och nattid. Effekterna av trädens och växtbäddarnas närvaro är desamma mellan de två olika temperaturscenarierna, med undantag för den termiska komforten som försämras när lufttemperaturen stiger. Lufttemperaturen sänktes i fallen med träd upp till 0,51°C under kvälls- och nattid och gatumaterialets yttemperatur sänktes med 13,5°C under dagtid. Anmärkningsvärt är att växtbäddarna håller lägre yttemperatur än omgivande lufttemperatur vid samtliga tidpunkter som data plockades ut. Vid 14:00 och 16:00 har växtbäddarna 6°C lägre yttemperatur än omgivande lufttemperatur. Den termiska komforten (PPD) förbättras markant vid närvaron av stadsträd och växtbäddar. Dock var det endast vid 16:00 i scenariot för ökad medeltemperatur som komforten sänktes till accepterade nivåer.