Stop starting, start finishing : En fallstudie om formell kompetensutveckling med fokus på utvärderingsfasen

Sammanfattning: Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla. Undersökningen syftar till att genom en fallstudie beskriva de olika stegen i formell kompetensutveckling på organisationsnivå, med särskilt fokus på utvärdering, och undersöka den problematik som finns kring dessa aspekter utifrån existerande modeller för formell kompetensutveckling och utvärdering av kompetensutvecklande insatser. Följande forskningsfrågor besvaras: 1. Vilka nyckelaktiviteter utförs i det formella kompetensutvecklingsarbetet? 2. Saknas några nyckelaktiviteter i jämförelse med teoretiska modeller för formell kompetensutveckling och utvärdering av kompetensutvecklande insatser? 3. Vilka hinder finns i arbetet med utvärdering av kompetensutveckling och hur kan dessa överbryggas? Undersökningen har antagit en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. En fallstudie har genomförts där sex aktörer på olika nivåer i fallföretaget genom personliga intervjuer fått beskriva kompetensutvecklingsprocessen och hur kompetensutveckling utvärderas. Resultatet har därefter analyserats med hjälp utav ADDIE-modellen och Kirkpatricks fyra-nivå modell. Resultatet ger en bild av kompetensutvecklingsarbetet som ostrukturerat och omedvetet där utvärderingsarbetet till stor del är personberoende. Alla faser i ADDIE går att finna i det arbete företaget gör och de hinder som identifierats är övergripande av en strukturell karaktär. Förbättringsmöjligheterna för utvärderingsarbetet består främst av att tydliggöra rutiner, ansvar och praktiska hjälpmedel.