Kvinnligt företagande i förändring : Förändrade förutsättningar för kvinnors företagande i Umeå 1931-1972

Sammanfattning: Denna uppsats inom ekonomisk historia behandlar kvinnors företagande i Umeå mellan åren 1931 och 1972, och omfattar därmed en turbulent tid med depression, världskrig och välfärdsstatens framväxande i Sverige. Det kvinnliga företagandets utveckling har analyserats utifrån flera perspektiv. Ett historisk-institutionellt perspektiv har anammats för att avgöra den nationella såväl som den lokala politikens betydelse under hela den undersökta perioden. Uppsatsen har även inkluderat ett genusteoretiskt perspektiv, vilket har använts för att problematisera företagande – i dess strukturuppbyggnad såväl som själva begreppet. I studiet av företagen har det främst fokuserats på de för kvinnor tre viktigaste näringsgrenarna, vilka var tillverkningsindustri, varuhandel, och service och tjänster. De slutsatser som dragits är att kvinnors företagande minskade jämfört med mäns under det studerade tidsintervallet, samt att deras företag var betydligt mindre sett till omsättning och antal anställda. En av orsakerna bedöms ha varit att deras företagande inte diskuterades nämnvärt av politiker nationellt eller lokalt. Följaktligen kom de inte heller att vara de främsta förmånstagarna av den politik som bedrevs. Bland övriga orsaker har det dels funnits att kvinnors förutsättningar att bedriva företag försämrades under perioden till följd av institutionella förändringar, dels så kom dragkraften mot lönearbetet att växa i takt med de politiska ambitionerna och arbetarvänliga reformer som ämnade få kvinnor i sysselsättning. En övergriplig och betydande, om än något undanskymd, faktor har även varit en nedvärdering av kvinnors företagande inom samhället. Samtida förväntningar och syn på kvinnor försvårade mest sannolikt för dem att bedriva företag på samma villkor som män.   Key words: ekonomisk historia, kvinnors företagande, historisk-institutionellt perspektiv, genusteoretiskt perspektiv, näringsgrenar