Ny skollag – nytt ledarskap? : En fallstudie av rektorers och skolchefers syn på grundskolerektorers ledarskap under en förändrad skollagstiftning

Sammanfattning: I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800.  I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen.   Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap.   I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.