Barns utomhuslek : en presentation och undersökning av ett inventeringsunderlag för barns lekmiljö utomhus

Sammanfattning: Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut. Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar med att låta lekmiljön präglas av ett mer naturlikt formspråk kopplat till barnens utveckling. Trots den väletablerade uppfattningen om att leken är värdefull för barnen präglas många lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begränsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebär ibland att formge platser för barn. Det är av den anledningen viktigt att förstå barnens behov och betydelsen av att utforma platser så de passar dem så bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stärka kopplingen mellan barn och natur. Han har författat artikeln Outdoor Settings for Playing and Learning, en guide som kan användas vid anläggande eller upprustande av utomhusmiljöer på skolgårdar. Artikeln syftar till att skapa en mångsidig utomhusmiljö och en ökad förståelse hos barnen för naturliga kretslopp. I det här arbetet undersöktes guidens användbarhet och relevans som inventeringsunderlag i en svensk parklek. Eftersom den är formulerad till att användas på skolgårdar var det intressant att studera dess giltighet på en annan typ av lekmiljö. Artikeln omfattar 24 sidor och omarbetades till en checklista för att vara lättöverskådlig vid observationer. Checklistans relevans undersöktes genom en kvalitativ fallstudie bestående av litteraturstudier, samtal och fältobservationer på en parklek. Litteraturen behandlade barns lek och den påverkan utomhusmiljön har på leken. Samtalen och observationerna gjordes för att undersöka om checklistans formulering var lätt att förstå och använda. Genom jämförelser av resultaten ifrågasattes underlaget. Studien visar på ett relevant och lättanvänt inventeringsunderlag men även dess begränsningar. Checklistan behandlar endast fysiska aspekter i en lekmiljö och bör därför ses som ett kompletterande underlag vilken ger en god bild av befintliga styrkor och svagheter kopplade till lek på en undersökt plats. Det är ett underlag som på ett enkelt sätt och på goda grunder lyfter aspekter som är viktiga för barnen ur ett lekperspektiv och visar på att prefabricerad utrustning kan användas om det görs i nära kontakt med naturliga omgivningar.