Betyg - bara en bokstav? Ett kritiskt utforskande av samhällets reproduktion av maktordningar i den svenska skolan

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att genom ett maktkritiskt perspektiv på skolan som institution undersöka hur skolan ingår i processer som återskapar maktordningar i samhället. Vi vill undersöka betygssättning i grundskolan som en del av skolinstitutionens makt över elever, då slutbetygen får stor påverkan på elevers framtid. Andra delen av vårt syfte är att undersöka relationen mellan lärare och elev som en möjlig potential i arbetet med att förbättra skolans sjunkande resultat. Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgå från lärarnas berättelse och valda teorier för att söka svar på följande frågeställningar: 1. Hur kan vi förstå lärarnas syn på relationens respektive betygens betydelse för elevers resultat? 2. Vilken betydelse för elevernas framtid tillskrivs betygen i lärarnas berättelse? 3. Hur kan vi förstå de orsaker till en ojämlik skola som framträder i lärarnas berättelse? Fyra högstadielärare har intervjuats och resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av valda teorier och tidigare forskning. Studien visar att relationen mellan lärare och elev är en förutsättning för lärande, vilket i sig är en förutsättning för att lärarna ska kunna uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Genom en god relation mellan lärare och elev kan elevers specifika kompetenser och styrkor lyftas fram medan fokus på kriterier och måluppfyllelse riskerar att rikta uppmärksamheten mot elevernas brister. Kravet på mätning av kunskaper kräver en måttstock som bär på och återskapar normer och värderingar kring hur elever ska vara och hur deras olika förmågor värderas. Vi visar på de olika förutsättningarna som råder i de olika skolorna i studien och att förväntningar på elever ställs olika högt beroende på den kategori de anses tillhöra. Kategoriseringar som till stor del baseras på elevernas bakgrund. Möjligheterna till olika betyg påverkas av elevers bakgrund vilket i sin tur formar de mål som elever sätter upp för sig själva och förväntas uppnå. Koncentrering av elever med svensk respektive utländsk bakgrund i olika skolor riskerar att naturalisera en ojämlik samhällsordning där vissa grupper inte får tillgång till högre utbildning. Detta i sin tur får konsekvenser för framtida livschanser.