Jämförelse av alternativa skogsskötselmetoder med hänsyn till virkesuttagsmöjligheter

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Sammanfattning: Miljön och naturvärden blir en allt viktigare faktor inom skogsbruket samtidigt som samhället vill utnyttja alla tillgängliga resurser. Detta leder till att skogsbolag och skogsägare letar efter skötselalternativ och metoder som möjliggör virkesuttag samtidigt som dessa ska bibehålla/gynna skogens naturvärden. Studien undersöker två olika frågeställningar, den första behandlar hur stora virkesuttag som kan göras med alternativa skötselmetoder på ett företags avsättningar. Den andra jämför dessa metoder för att reda ut vilken som är bäst lämpad för virkesuttag. Undersökningarna har gjorts i form av simuleringar med beslutstödsprogramet Heureka på 26 bestånd från SCA:s avverkningsberäkning. Dessa bestånd representerar större ytor, vilket motsvarar de avsättningar undantagna för alternativ skötsel som finns på SCA:s ägor i Jämtland. Studien innefattade 6 olika alternativa skötselmetoder vilka alla fanns representerade på företagets avsättningar Dessa var: • Ingen gallring p.g.a. naturvärde samt förskjutning av lägsta slutavverkningsålder med 20 år • Plockhuggning • Skärmställning, skärmen lämnas • Fröträdställning, fröträden lämnas • Blädning • Skötsel för lövdominans Metoderna jämfördes med hänseende på virkesuttag, nuvärde, virkesförråd samt mängd död ved. Resultatet som presenteras i studien visar att SCA:s avsättningar i Jämtland kan generera 3 846 859 m3sk under en period på 100 år ifall nämnda metoder används. En analys gjordes även för att klargöra ifall någon metod kunde innebära ett större virkesuttag än de övriga. Analysen visade att metoden ”ingen gallring p.g.a. naturvärde” var bäst lämpad för detta, metoden innebar dock lägst virkesförråd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)