Civilkurage - En studie av en eventuell civilkuragelags legitimitet i svensk rätt

Sammanfattning: Civilkurage är ett flitigt debatterat område i Sverige, och trots att de flesta av våra grannländer har lagstiftning om en allmän handlingsplikt att bistå en nödställd person har Sverige valt att inte införa en sådan. Syftet med uppsatsen har varit att belysa de olika problem som lagstiftaren ställs inför vid ett eventuellt införande av en civilkuragelag. Uppsatsen redogör för hur gällande rätt är konstruerad vid underlåtenhetsbrott, genom klassisk rättsdogmatisk metod, för att läsaren lättare ska kunna bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning en lag om allmän handlingsplikt skulle komma att innebära en utvidgning. Det är främst garantläran som omfattar fall av handlingsplikt i svensk rätt idag, denna något oklara rättsfigur förekommer främst i praxis och doktrin. Frågan om ett eventuellt införande av en civilkuragelag i svensk rätt har varit föremål för utredning vid skilda tidpunkter. Uppsatsens utgångspunkt är de kriminaliseringsprinciper som allmänt anses vara vägledande vid kriminalisering. Utifrån dessa principer analyseras och systematiseras argumenten som förts fram i de två senaste utredningarna för att läsaren ska kunna väga de tydligaste ståndpunkterna för- och emot en kriminalisering mot varandra. Uppsatsen är komparativ med syfte att ge en bild av den i Norge gällande civilkuragelagens konstruktion och funktion, det är intressant då Norge är ett land med en rättskultur som är snarlik den svenska. Enligt uppsatsförfattarens egna reflektioner i uppsatsens analys framställs de moraliska kriminaliseringsargumenten som särskilt starka. Lagstiftaren har ännu inte ansett att dessa argument är så starka att de rättfärdigat lagstiftning.