KÖTTET OCH DEMOKRATIN Miljö, beteenden och elektoral förankring vid införandet av vegetariska dagar i Göteborgs stad

Sammanfattning: En förändring av människors beteenden är nödvändig för att hantera de miljö- och klimatutmaningar världen står inför. Samtidigt är åtgärder för att förändra människors miljöbeteenden ofta impopulära och hotar politikers chanser att bli omvalda. I denna uppsats undersöks om politiker agerar inom ramen för valdemokratins kärnmekanismer när de beslutar om beteendeförändrande åtgärder. Uppsatsen studerar införandet av vegetariska dagar i Göteborgs stads kommunala skolor och undersöker 1) om partierna som beslutade om införandet av dessa dagar lovade denna åtgärd inför valet 2010 och 2) i vilken utsträckning dessa partier kommunicerade införandet av vegetariska dagar under mandatperioden 2010-2014 och inför valet 2014. För att besvara dessa frågor har bland annat partiernas valmanifest och debattartiklar från partiernas representanter studerats. Inget av partierna lovade att införa vegetariska dagar inför valet 2010, men alla partier informerade om och argumenterade för införandet av dessa dagar under mandatperioden 2010-2014. Detta är tillräckligt för att partierna anses, i viss utsträckning, agerat inom ramen för valdemokratins kärnmekanismer. Tidigare forskning har studerat demokratins förmåga att hantera miljöfrågor genom att jämföra demokratiska och icke-demokratiska staters miljöpåverkan. Denna uppsats argumenterar för att det även är viktigt att undersöka huruvida de miljöbeslut som fattas inom demokratier fattas i enlighet med demokratiska ideal. Uppsatsen är ett första försök att undersöka detta och eftersom de partier som studerats agerat inom ramen för valdemokratins kärnmekanismer är resultatet svagt positivt. Även vikten av målstyrning vid införandet av de vegetariska dagarna uppmärksammas och observationer kring förhållandet mellan målstyrning och valdemokratins kärnmekanismer görs.