När polisers emotioner blir offentliga. En intervjustudie av Polisens användning av Facebook, statusuppdateringar och emotionellt arbete

Sammanfattning: Numera kan vi läsa information om Polisen och svenska polisers egna texter på sociala medier. Poliser runt om i världen har erkänt potentialen med att använda sig av sociala medier för att sprida information och kommunicera med medborgare. Tidigare forskning har visat på att ökat tryck på poliser, medborgares uppfattning av Polisen, samt nya informations- och kommunikationsmedel lett till att Polismyndigheter etablerat sig på sociala medier. Några av anledningarna till det ökade användandet är att sprida brottsförebyggande information och föra dialog med medborgare. I Sverige har användandet bidragit med ytterligare en aspekt. Sedan ett antal år tillbaka har svenska poliser runt om i landet börjat yttra emotioner i statusuppdateringar på bland annat Facebook. De emotionella statusuppdateringarna har både risats och rosats av medborgare och skapat en debatt om poliser bör eller inte bör yttra emotioner offentligt. Uppsatsen syftar till att studera hur poliser och kommunikatörer inom Polismyndigheten uppfattar sin användning av Facebook, samt hur användningen av Facebook kan ses som ett verktyg i emotionellt arbete. Studien tar utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapsfilosofin med en abduktiv forskningsansats. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem poliser och två kommunikatörer hos Polisen i Region Syd. Resultatet tyder på att mycket av användningen av Facebook syftar till att ge en större inblick i polisorganisationen och polisyrket. Genom denna inblick önskar Polisen att öka förtroendet för organisationen och yrket. De emotionella statusuppdateringarna syftar inte till att ventilera känslor eller bearbeta dessa. Istället ses Facebook verka som ett sätt att ändra bemötandet och uppfattningen av Polisen från medborgarna, och på så sätt ändra vissa aspekter i emotionellt arbete för poliser.