Vege stationssamhälle : om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering

Sammanfattning: Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart. Det blivit svårare för kommuner att planera samhällen, då byggföretagens kortsiktiga vinstintressen är det som ibland får styra. Syftet med denna studie är att beskriva hur den marknadsanpassade planeringen har påverkat småhusbyggandet under 2000-talet, särskilt i mindre orter. För att sedan med utgångspunkt från detta studera hur man kan göra Vege till ett levande stationssamhälle där tåget är det primära transportmedlet. I studien framkommer att det skett en ökning av eget ägda bostäder och en minskning av hyresrätter. I Sverige är det dyrt med nybyggnation och detta drabbbar främst unga och mindre bemedlade. Byggbranschen utgår ofta från en stereotyp familjesammansättning trots att singelhushållen ökar i Sverige. Nybyggnationen i mindre orter domineras av småhus. Problemet är att detta har skapat glesare städer. Det attraktiva boendet anses antingen vara en lägenhet i ett centralt läge i en storstad eller i ett eget hus nära naturen där bilen gör att man har stor frihet. I studien framkommer det som viktigt att politiker och tjänstemän står enade kring visionen för Vege och att de står fast vid den när de skall locka byggherrarna att vara en del av projektet. För att det skall vara attraktivt att investera i Vege kan kommunen luta sig mot en slags synergieffekt av det som gör området attraktivt, närheten till vattnet, naturområden och stationen. I dagens samhälle styrs valet av bostadsort mer av vilken livskvalitet orten kan erbjuda. Detta kan vara ett argument för att satsa på att bygga ett levande samhälle i Vege, och ett motargument till en villamatta av gruppbyggda småhus. De mjuka värdena är centrala för ortens framgång. Dessa mjuka värden består dels av Vege som en ort med stor social och fysisk mångfald. För att uppnå detta måste man göra det attraktivt för olika typer av människor att bosätta sig i Vege. Det skall därför finnas både små och stora bostäder med olika planlösningar, varierande prisklasser och olika typer av upplåtelseformer. För att uppnå en mångfald i bebyggelsen måste man använda många olika byggherrar och många olika arkitekter. Vege skall bjuda in människor i det offentliga rummet genom att utgå från en mänsklig skala. Levande städer skapas av en tät struktur, en rimlig befolkningstäthet, acceptabla gång- och cykelavstånd och av goda kvaliteter i det offentliga rummet.