Konsociationalism - en fallstudie av långfredagsavtalet

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar statsvetaren Arend Lijpharts teori om konsociationalism och långfredagsavtalet som slöts 1998 på Nordirland. Uppsatsen syftar till att förklara hur stor del av denna teori som går att finna i detta avtal. Vidare intresserar sig uppsatsen för vilka konsekvenser användningen av denna teori fått. Den berör de för- och nackdelar som statsvetare diskuterar i anslutning till konsociationalism och de institutioner som utformades genom undertecknandet av långfredagsavtalet. Undersökningen av problemställningen har skett genom applicering av de enligt Lijphart fyra viktigaste kriterierna för konsociationalism på långfredagsavtalet. Dessa utgörs av samlingsregering, självstyrande politiska enheter, proportionalitet och vetorätt för minoriteter. Uppsatsen påvisar att konsociationalism är en viktig beståndsdel i avtalet. Den påvisar även en del för- och nackdelar med denna. Cementering av segmentsgränser och tröghet i beslutsfattandeprocessen är exempel på nackdelar medan proportionalitet å sin sida leder till allas deltagande i den politiska processen.