Väsentlighetsbedömning - gör män och kvinnor olika?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med vår studie är att belysa ifall genus har någon påverkan på revisorers bedömningar av väsentlighet för att i så fall skapa en medvetenhet om hur eventuella skillnader kan påverka bedömningen. Teoretiska perspektiv: Socialiseringsteori med genusfokus. De flesta mönster i kvinnligt och manligt beteende beror på socialisering snarare än de biologiska skillnaderna. Detta ligger delvis bakom teorin om att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt selektivitetshypotesen (att kvinnor och män behandlar information olika, där kvinnor har ett mer avancerat tankesätt och väger in fler aspekter medan män lättare rationaliserar bort aspekter) Empiri: Studentuppsatser från svenska universitet, innehållande intervjuer om väsentlighet med sammanlagt 36 revisorer, varav 24 dessutom svarar på caseuppgifter. Resultat: Ett tudelat utfall. Casejämförelsen visade på att de kvinnliga revisorerna i snitt satte signifikant lägre väsentlighetsbelopp än de manliga. Jämförelsen av kvalitativa frågor visade inte på några systematiska genusskillnader i arbetsprocessen eller beskrivningarna av den.