Vägen tillbaka? En studie av styrdokument, samt tre skolledares förhållningssätt och tankar kring elever med hög frånvaro i årskurs 7-9

Sammanfattning: Syfte Skolfrånvaro är ett problem av destruktiv karaktär för de inblandade och att hantera skolfrånvaro handlar om att uppmärksamma en stor mängd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex väv av handlingar och känslor. Syftet med denna studie är att nå en fördjupad kunskap och förståelse för hur skolan kan arbeta för att nå de elever som har hög frånvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar på förbättringsområden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad. Tanken att olika system påverkar varandra är en av utgångspunkterna för att på ett mångfacetterat och vidsynt sätt kunna närma sig denna problematik. Vårt tillträde till verkligheten når vi genom språket (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) och den teoretiska inramning som passar det sättet att tänka är diskursteori. En diskurs är ett sätt att se och förstå världen och för att finna diskursen så spelar språket en central roll. Slutligen föll valet även på Antonovskys (1991) salutogena perspektiv kring hälsa som lyfter fram begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa begrepp är centrala för att fånga elevernas lust till ett livslångt lärande. Metod För att nå det syfte som presenteras i denna studie föll valet på dokumentanalys samt kvalitativa intervjuer av skolledare. Dokument och intervjuer blir till ett textmaterial, där språket ses som en aktiv handling och bearbetas med hjälp av diskursanalysens tankesätt och verktyg att närma sig en text. Resultat Både forskning och denna studies resultat visar att orsakerna till hög frånvaro kan delas upp i två fokusområden. Ett område fokuserar elevens hälsa, livsvärld och förmågor. Ett annat område handlar om skolans organisation, förhållningssätt, pedagogik och relationella kompetens för att möta olika elevers behov. I de dokument som granskats så handlar skolplikten snarare om en närvaroskyldighet, det går inte att utläsa vilka goda vägar det finns att tillgå när en elev har hamnat i hög frånvaro. Studien visar att för att komma tillrätta med problematiken krävs det arbete på olika nivåer. Vad gäller organisationsnivå behöver det utvecklas riktlinjer för att skapa en likvärdig skola. På gruppnivå behöver skolans personal arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt och kompetens. På individnivå framkommer det att ett personligt, framåtsyftande mötande där alla vuxna samverkar har en god verkan. I de texter som analyserats finns det en obalans i makt mellan hem och skola - men jag har också funnit en vilja och insikt att arbeta sig förbi det, då samarbete gynnar alla parter.