Kartläggning och förbättringar av värdeflöden genom värdeflödesanalys : En empirisk fallstudie

Sammanfattning: På Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjö tillverkas bland annat växelföringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Företaget ser idag potential i att förbättra flödet av produkterna och dess ingående komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom många av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda förutsättningar till att upprätthålla effektiva flöden. Idag körs treskift i produktionen samt extra helgskift vid behov. Ett av målen med studien är att utreda möjligheterna till ett kontinuerligt treskift och eliminera extrainsatta helgskift då dessa är kostsamma för företaget. Syftet med studien är att kartlägga flödet för två av de ingående komponenterna i slutprodukten med hjälp av metoden värdeflödesanalys (VSM) och utifrån detta läge sedan skapa ett önskvärt framtida tillstånd där olika slöserier i flödet eliminerats. Målet är slutligen att upprätta en konkret handlingsplan för hur det framtida önskvärda tillståndet ska uppnås. Studien avser även att pröva huruvida metoden produktionssimulering kan användas som komplement till värdeflödesanalys för att kvantifiera identifierade förbättringar. Som ett första steg i studien behövde data samlas in för att kunna fastställa nuläget. Detta utfördes med olika metoder för att skapa en så bred och korrekt bild av verkligheten som möjligt. Dels genomfördes tidsstudier för att kartlägga eller verifiera redan given data. Även genomgång av olika dokument, leveranslistor och uppföljningslistor ligger till grund för det nuläge som tagits fram. Projektet har genomsyrats av en nära kontakt med personalen på företaget för att få fram så mycket och trovärdig information som möjligt. Deltagande observationer har skett löpande under studien för att få tillgång till förstahandsdata. Med hjälp av värdeflödesanalys har först ett nuläge och sedan ett önskvärt framtida läge kunnat fastslås. Som en del av projektet har även en produktionssimuleringsmodell skapats över det aktuella flödet i syfte att testa hypotesen att föreslagna förbättringar med hjälp av simulering kan stärkas och kvantifieras. Under arbetet med att skapa det framtida önskvärda läget genomfördes en workshop på företaget där personer med olika funktioner på olika avdelningar deltog. De förbättringsförslag som kunnat identifieras under arbetets gång och som ligger till grund för det framtida tillståndet resulterade slutligen i en konkret handlingsplan. Resultaten av studien visar på stor förbättringspotential i de kartlagda flödena. De teoretiska beräkningar som gjorts visar att ledtiderna för komponenterna kan reduceras med upp till 2/3 och att antalet produkter i arbete kan reduceras med upp till 50 %. Även en stor potential till förbättring av tillgängligheten i flaskhalsen har identifierats. Skulle tillgängligheten öka med omkring 9 % skulle också ett kontinuerligt treskift kunna tillämpas med nuvarande kundbehov. Studien har även resulterat i en slutsats om att produktionssimulering inte lämpar sig som metod i denna fallstudie. Istället har analyser och experiment kunnat utföras med mindre avancerade analytiska verktyg. Studien föreslår även att företaget investerar i utbildning då bristande kunskaper inom Lean production idag medför en begränsad förståelse för arbetet med att bli effektivare och mer flexibla.