Svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning : En undersökning av svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen samt riskhantering

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Linköpings universitet/FöretagsekonomiFilosofiska fakulteten; Linköpings universitet/Linköpings universitet/FöretagsekonomiFilosofiska fakulteten

Sammanfattning:

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.

Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna. Den insamlade data analyserades sedan i relation till etablerad finansiell teori och beprövad erfarenhet med fokus på investeringsprocessen samt riskhantering.

Slutsats: Undersökningen av avkastningsstiftelsernas praktiska kapitalförvaltning har visat att stiftelserna i överlag inte utformat sin kapitalförvaltning fullt ut i enlighet med teorin och den beprövade erfarenheten inom ramen för denna studie. Stiftelsers speciella situation och begränsningar anses generellt sett ej ligga till grund för detta. Möjliga skäl vilka diskuteras är misstro på modellernas funktionalitet, att förvaltarna fallit offer för psykologiska snedvridningar samt kostnadsaspekten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)