Målstyrningssystem : målkongruens i planeringsprocessen

Sammanfattning: Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri. Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas.