Problem vid implementering av EG-direktiv - Tolkningsproblem eller medvetet motstånd?

Sammanfattning: Det händer stundtals att stater inte uppfyller sina internationella överenskommelser. Inom EU tar det sig främst uttryck i att medlemsstaterna ibland misslyckas med att implementera direktiv i den nationella lagstiftningen inom den normala fristen på två år. Enligt artikel 10 i EG-fördraget skall medlemsstaterna samarbeta lojalt med EU: s institutioner. Ändå har Sverige blivit fälld tretton gånger i EG-domstolen för fördragsbrott, varav tio av dem rört direktiv. Varför är det så att stater ibland inte implementerar direktiv i tid eller implementerar dem felaktigt, när de själva varit med och beslutat om dem? Syftet med uppsatsen är att svara på ovanstående fråga, dels genom att behandla tillämplig implementeringsteori, dels genom att i ljuset av implementeringsteori studera sju av målen då Sverige blivit fällt för fördragsbrott och försöka utröna vad fördragsbrotten berodde på. Implementeringsteorin baseras på modellen att förstå, att kunna och att vilja. Det innebär att implementeringsproblem tillhör en eller flera av de kategorierna. Om en förvaltning inte förstår, inte kan eller inte vill implementera ett beslut så kommer också implementeringen att misslyckas. Antingen genom att den blir felaktig eller genom att den blir fördröjd. Utifrån det som behandlas i implementeringskapitlet kommer en idealtyp att konstrueras. Idealtyp är en form av analysverktyg som används för att underlätta jämförelser och skapa ordning i materialet. Det innebär att en teoretisk modell av en problemfri implementering skapas. Genom att jämföra de aktuella fördragsbrotten mot idealtypen kan de felande faktorerna identifieras och fördragsbrottet kan få en möjlig förklaring. Utifrån idealtypen kommer de sju rättsfallen att analyseras. Genom rättsfallsanalysen skapas möjligheten att identifiera de faktorer i idealtypen som oftast orsakar implementeringsproblem. De faktorerna och dess möjliga samband kommer att analyseras i en sammanfattande analys. De större frågor som rättsfallsanalysen och den sammanfattande analysen ger upphov till kommer att diskuteras i ett avslutande kapitel. Fem faktorer från idealtypen förekommer i rättsfallsanalysen. Tre av dem har särskild betydelse, att direktivet är fritt från vagheter, protektionism och ''opposition through the backdoor''. ''Opposition through the backdoor'' är en form av motstånd som kan aktualiseras när en stat förlorat en omröstning eller av andra anledningar känner sig åsidosatt. Protektionism eller ''opposition through the backdoor'' sammanfaller ofta med att direktivet inte är fritt från vaghet. Därigenom det uppkommer ett tolkningsproblem, är det vagheterna som är orsaken till fördragsbrottet eller är det protektionismen eller ''opposition through the backdoor''? Att påstå att ett direktiv är behäftat med vaghet är ett möjligt sätt att maskera ett medvetet motstånd såsom protektionism.