Bedömning på (o)vetenskaplig grund? - Om bevisvärdering av muntliga utsagor i asylmål grundade på sexuell läggning

Sammanfattning: Kritik har riktats mot bedömningarna av svenska asylärenden grundade på sexuell läggning. Kritiken mot bedömningarna i dessa mål riktar sig främst mot att bevisvärderingen verkar grundas på subjektiva eller fördomsfulla antaganden, och avsaknaden av legitima bedömningsgrunder för att avgöra trovärdighet och tillförlitlighet i de muntliga utsagorna. Syftet med denna uppsats är därför att utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv analysera domstolarnas bevisvärdering av muntliga utsagor i asylmål där sexuell läggning åberopats som skyddsgrund. Uppsatsen anlägger, genom användande av den rättsanalytiska metoden, ett tvärvetenskapligt synsätt för att analysera rättstillämpningen och bevisvärderingen i dessa asylmål med bakgrund i beteendevetenskaplig forskning. Bedömningen av huruvida den sökande i asylmål gjort sin sexuella läggning sannolik görs i svensk rätt genom en tillförlitlighets- och trovärdighetsbedömning, vilken baseras på vissa återkommande bedömningskriterier som fastslagits genom svensk och internationell rätt. Dessa kriterier involverar en bedömning av utsagans klarhet och detaljrikedom, motstridigheter i uppgifterna, utsagans oföränderlighet genom processen, samt en bedömning av den sökandes allmänna trovärdighet. Användningen av respektive bedömningskriterium vid bevisvärderingen kan sägas ha varierande empiriskt stöd i psykologisk forskning på området. I vissa fall ges i forskningen klart stöd till användningen av en bedömningsgrund, och i andra fall avfärdas den helt eller delvis. Beslutsfattarnas användning av dessa bedömningskriterier kan därmed, baserat på psykologisk forskning, sägas vara både befogade och problematiska, beroende på vilket bedömningskriterium som åsyftas. Bedömningen av huruvida den sökande uppfyllt beviskravet genom att göra sin sexuella läggning sannolik, och därmed bör tillerkännas bevislättnad, sker oundvikligen med utgångspunkt i den enskilde beslutsfattarens subjektiva uppfattningar och slutsatser. Beslutsfattarens allmänna erfarenhetssatser och deras innehåll har alltså stor betydelse för bevisvärderingen i dessa asylmål, och det är av vikt för materiellt riktiga avgöranden att dessa erfarenhetssatser inte grundas i fördomsfulla uppfattningar om homosexualitet eller homosexuella. Psykologisk forskning har här eventuellt potential att förbättra rättssäkerheten i dessa bedömningar genom att en ökad kunskap om beteendevetenskapliga mekanismer hos beslutsfattarna skulle kunna bidra till en högre andel materiellt riktiga domar. Hur detta tvärvetenskapliga element skulle kunna introduceras i rättstillämpningen kräver dock vidare utredning.