Maria Montessori och Rudolf Steiners pedagogiska visioner

Sammanfattning:  Uppsatsen är en litteraturstudie där jag har analyserat och jämfört de pedagogiska filosoferna Maria Montessori och Rudolf Steiner. Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie och textanalys fördjupa kunskaper om grundläggande synsätt inom människosyn, kunskapssyn, utveckling och uppfostran, lärarens roll och samhällssyn hos de båda författarna. Genom att belysa synsätt som ligger utanför gängse pedagogik så har jag velat fördjupa min förståelse för dessa kunskapsområden samt göra en jämförelse för att finna likheter och skillnader i deras olika synsätt. Jag har valt att göra litteraturstudien mot bakgrund av att vi i det postmoderna samhället har förlorat och relativiserat vissa begrepp och att detta har lett till ett visst tomrum i frågor som är av mer ideologisk och filosofisk karaktär. Disskusionen om lärandet och människan har blivit tämligen paradigmatiskt rotad vilket har gjort att olika synsätt sällan har lyfts fram. Min förhoppning med denna uppsats är att lyfta fram möjligheten till en mer öppen diskussion om människan och pedagogiken.  Resultatet pekar särskilt på tydliga skillnader i människosyn. Båda författarna är färgade av sin kristna tro men har trots detta olika syn på människans beskaffning. Lärarens roll i Montessoripedagogiken är en mer tillbakadragen roll. Rudolf Steiner anser istället att läraren skall stå i centrum. Författarna har också olika syn på lärande och utveckling. Maria Montessori är fokuserar på sinnesträning och att individen skall ledas genom världen och göra upptäckter av mer vetenskaplig natur. Rudolf Steiner pekar på att människan särskilt måste utveckla sitt känsloliv och viljeliv så att tankens människa genom detta arbete kan väckas, och fokuserar mer på det konstnärliga. Lärandet är i Maria Montessoris pedagogik mer av individuell natur. Rudolf Steiner fokuserar mer på att lärandet skall ske i grupper.  I den slutliga disskusionen lyfts det fram att båda dessa författare har lämnat sitt alldeles egna bidrag till det pedagogiska fältet. Att läsa dem kan bidra till en fördjupad och mer nyanserad förståelse av människan och lärandet.