Förmågan att böja verb och nonsensverb i preteritum samt förmågan till nonordsrepetition hos en-och flerspråkiga skolelever med olika socioekonomisk bakgrund

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolbarn med typisk språkutveckling presterade på att producera preteritumformer av verb och nonverb, samt på nonordsrepetition. Vidare undersöktes om dessa förmågor skilde sig mellan en- och flerspråkiga populationer och mellan populationer med olika socioekonomisk status (SES). Metod: Etthundra en- och flerspråkiga elever i årskurs 2-4 från fyra skånska grundskolor undersöktes. Tre olika tester användes som undersökte elevernas förmåga att producera preteritumformer av verb och nonverb samt nonordsrepetition. Resultat: Resultatet visade att eleverna med högre SES presterade bättre på verb- och nonverbtest än vad eleverna med lägre SES gjorde. Flerspråkiga elever med högre SES presterade lika bra som de enspråkiga eleverna. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan hur en- och flerspråkiga elever presterade på nonordsrepetitionen och inte heller att SES hade något samband med nonordsrepetitionen. De elever vars vårdnadshavare hade svarat ja på frågan om logopedkontakt presterade signifikant lägre på nonordsrepetitionen än dem, vars vårdnadshavare svarat nej. Slutsatser: Slutsatserna som kunde dras var att flerspråkighet och SES inte visade på signifikanta samband med hur eleverna presterade på nonordsrepetition. Det fanns däremot ett samband mellan SES och flerspråkiga elevers förmåga till att böja verb och nonverb i preteritum.