Digitaliseringens intåg i editionsplikten - En studie av möjligheterna till och problemen med edition av elektroniskt lagrad information i dispositiva tvistemål

Sammanfattning: I svensk rätt har vi en restriktiv syn på informationsinsamling. Ett editionsföreläggande är den möjlighet som finns att med domstolens hjälp få in skriftliga handlingar i processen från en motpart eller från tredje man. I lagtexten i 38 kap. RB anges uttryckligen att editionsplikten omfattar ”skriftliga handlingar”. I och med den tekniska utvecklingen återfinns numera en stor del av de handlingar som tidigare var skriftliga handlingar i elektronisk form. Den tekniska utvecklingen innebär därför att de handlingar som en editionssökande vill komma åt med stor sannolikhet är elektroniskt lagrade. Vad gäller möjligheten att få in elektroniskt lagrad information i processen genom ett editionsföreläggande är rättsläget oklart. HD har i sitt senaste prejudikat på området (NJA 1998 s. 829) konstaterat att det inte föreligger något hinder mot att utskrifter av elektronisk information omfattas av editionsplikten om en del av den information en editionssökande vill ha del av finns lagrad elektroniskt. Det råder dock skilda meningar om hur prejudikatet ska tolkas. Vissa antyder att handlingarna enbart kan företes i utskriftsform medan andra menar att prejudikatet medför en möjlighet till ett föreläggande av handlingarna i originalform. Rättsläget är alltså oklart. Under 2017 presenterades en utredning (SOU 2017:100), i vilken ändringar i editionsreglerna föreslås. Lagförslaget innebär att 38 kap. RB ändras så att ”en upptagning av skrift som kan läsas, avlyssnas eller på något annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel” inkluderas i reglerna. Vidare föreslås att informationen ska kunna företes i den form som är lämplig utifrån ändamålet med beviset och de skyddsintressen som bör tas hänsyn till. Informationen kan alltså läggas fram i bland annat utskriftsform eller ursprungsform. Om lagförslaget antas innebär det att rättsläget avseende möjligheten till edition av elektroniskt lagrad information klargörs. Dock uppstår det en mängd nya frågeställningar vid edition av elektroniskt lagrad information jämfört med de frågeställningar som kan uppstå vid edition av skriftliga handlingar. Elektroniskt lagrad information kan exempelvis företes i fler framställningsformer än en skriftlig handling. Om informationen är av komplicerad teknisk natur uppstår även frågan om vem som ska sammanställa den elektroniskt lagrade informationen. En speciell aspekt av elektroniskt lagrad information är att den kan inkludera metadata, det vill säga ”data om andra data”. Metadata kan ha stor betydelse i bevishänseende eftersom metadata kan inkludera exempelvis när, hur och av vem en handling har ändrats. Vad gäller ett editionsyrkande som inkluderar metadata uppstår bland annat frågan om hur domstolen ska förhålla sig till yrkandet om handlingens metadata innehåller skyddsvärd information. Slutligen uppstår frågan om hur domstolen ska gå tillväga vid sin bevisvärdering av den elektroniska informationen. Utredaren har reflekterat över en del av dessa frågeställningar. Det är emellertid många frågor som lämnas obesvarade och en stor del överlämnas till rättstillämpningen. För att bibehålla förutsägbarheten i rättstillämpningen och därmed rättssäkerheten är det av vikt att domstolen ges tydliga riktlinjer för hur avvägningarna i de olika frågeställningarna som uppstår ska hanteras. Ett införande av ”en upptagning av skrift som kan läsas, avlyssnas eller på något annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel” innebär en mindre ändring i lagtexten i 38 kap RB men en stor ändring i rättsläget avseende edition. Det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till vid en ändring av rättsläget där elektroniskt lagrad information kan erhållas genom edition och där en stor del frågor överlämnas till rättstillämpningen. Trots att problemområdena är fler än de som aktualiseras vid edition av skriftliga handlingar, är de inte omöjliga att komma till rätta med ur rättssäkerhetssynpunkt. Om lagförslagen antas krävs det dock en stor kunskap hos domstolarna för att tillämpningen av editionsinstitutet även i fortsättningen ska vara förutsägbart och därmed rättssäkert.