Från skogsrå till katolska helgon : Andlighet i Selma Lagerlöfs litteratur

Sammanfattning: Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen. Frågorna vi har utgått ifrån är: Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen? Hur gör Lagerlöf för att förena dessa? Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur? I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.