Vad gör en god temaparksdesign? : en förstudie, teorigenomgång och gestaltningsförslag av en framtida expansion för Liseberg

Sammanfattning: Tematiserade landskap har varit en del av mänsklighetens historia i över 4000 år. Iscensatta landskap användes tidigt i parker och föranledde uppförandet av marknader och sedermera lustträdgårdar. Under modern tid har världsutställningar och nöjesparker varit de företeelser som lett fram till öppnandet av de första temaparkerna i mitten av 1900-talet. Tematiserade landskap och åkattraktioner har funnits sedan tidigare. Unikt med temaparken är att bruka ett övergripande tema för att sammanfoga och organisera samtliga komponenter i parken; i syfte att skapa en multisensorisk och teatral verklighetsflykt. Lisebergs nöjespark öppnade 1923 som en del av 300-års jubileumet över Göteborgs stad. Under 1970-talet gick Liseberg upp som Sveriges mest besökta turistmål. På senare tid har insatser gjorts i ett försök att omvandla den utspridda nöjesparken till en helhetsupplevelse. År 2013 köpte Liseberg upp mark söder om befintlig park. Under efterföljande år offentliggjorde de planerna för en expansion söderöver, och öppnandet av en second gate. Syftet med den här masteruppsatsen har varit att presentera en masterplan som beskriver ett alternativ för hur den södra expansionen av Liseberg kan utnyttjas. Jag har i uppsatsen utfört en litteraturstudie i syfte att ta reda på de historiska och platsspecifika förut-sättningar som råder på Liseberg. Jag har även utfört en andra litteratur-studie i syfte att utreda de metoder som dagens temaparksdesigners använder sig av för att bredda kunskapen inför mitt gestaltningsförslag. I uppförandet av min masterplan har jag följt den arbetsgång som arkitekten Miodrag Mitrašinović och turismgeografen Salvador Anton Clavé redogör för. Designprocessen för en temapark inleds med utformandet av ett koncept i vilket parkens huvudingredienser definieras och det övergripande temat väljs. I den efterföljande programfasen väljs huvudattraktionerna för parken, den övergripande rumsligheten definieras samt de olika områdena av parken ges en egen tematisk identitet. Nästa steg i designprocessen, och slutprodukten för den här masteruppsatsen, är uppförandet av en masterplan. I masterplanskedet definieras rörelsemönster, infrastruktur och stödattraktioner, samtidigt som rumsuppbyggnaden ges en mer ingående beskrivning. I min historiska analys identifierade jag internationaliseringen och ostindiehandeln som viktiga karaktärer för utvecklingen av Göteborgs stad. Därmed har jag valt Ostindien som det övergripande tema utefter vilket övriga komponenter av den södra expansionen skall organiseras. Jag föreslår att den nya parken arrangeras som en resa med det svenska Ostindiska kompaniet. En resa som tar sin början i 1700-talets Göteborg och fortsätter via den Ostindiska övärlden till Indien och Kina. På resan får besökarna till parken lära sig spännande historier, ta del av vilda åkupplevelser samt ges möjligheten att testa sina fysiska förmågor. I slutet av uppsatsen diskuterar jag de arbetsmetoder som har använts. Under tiden som uppsatsen har färdigställts och gestaltningsförslaget utvecklats har jag funnit en problematik i korsningen mellan de olika fackliga ämnen som har behandlats. Uppsatsen i sig utgör en akademisk text som med sina krav på en linjär arbetsgång och djupare analytisk skärpa påminner om det naturvetenskapliga sättet att jobba. Jag har som landskapsarkitekt utgått ifrån arkitektens intuitiva skissmetod samt försökt finna platsens själ. Temaparken utgör å sin sida en produkt för underhållning och bygger på en kreativ och historiedriven arbetsmetod. Jag ser en tydlig distinktion mellan angreppssättet hos de olika metoderna. Intressant hade varit att framöver studera och fördjupa arkitektens arbetsmetod i syfte att anpassa den efter temaparkens förutsättningar och behov.