Kan mellangrödor bidra till en ökning av naturliga fiender i det europeiska odlingslandskapet?

Sammanfattning: I denna rapport undersöks översiktligt om mellangrödan som ekologisk fokusareal har potential att bidra till ökad mängd nyttodjur i jordbruket. I dagens Europa finns indikationer på att biomassan av flygande insekter minskat med ungefär 75 % de senaste trettio åren. Anledningen till detta är främst att jordbruket expanderat och intensifierats samt användningen av kemiska bekämpningsmedel. Eftersom EU har en gemensam jordbrukspolitik är det intressant att titta på denna och på om dess styrmedel för att öka biodiversiteten har potential att fungera. EU införde 2013 krav på förgröning som ett sätt att göra gårdsstödet mer miljövänligt, där ett mål var att öka den biologiska mångfalden. Som en del av förgröningen finns de ekologiska fokusarealerna (EFA) och 2016 var det vanligaste sättet att uppfylla kraven för ekologiska fokusarealer i EU att odla en mellangröda. Den huvudsakliga anledningen att odla en mellangröda har i Sverige hittills varit att minska kväveläckaget. Mellangrödan skulle också potentiellt kunna bidra med andra tjänster, exempelvis positiva växtskyddseffekter genom att gynna de naturliga fienderna. Ramverket SNAP som står för skydd, nektar, alternativ föda och pollen sammanfattar de behov de naturliga fienderna har. Blommande mellangrödor har potential att bidra med pollen och nektar till nyttoinsekter, och på så vis öka deras närvaro i jordbruket samt deras vitalitet. Att marken hålls bevuxen en större del av säsongen och hos vissa mellangrödor även täcks vintertid kan innebära skydd och övervintringsmöjligheter. Ett ökat antal nyttoinsekter i odlingen bidrar till minskat behov av kemisk bekämpning, vilket i sin tur gynnar insekterna i stort. De mellangrödor som vi främst odlar i Sverige idag tillhör samma växtfamiljer som våra vanligaste huvudgrödor. Detta kan potentiellt leda till problem gällande spridning av skadeinsekter och svårigheter att hålla goda växtföljder. Ökad användning av mellangrödor från andra växtfamiljer samt ytterligare forskning om vilka grödor som i så hög grad som möjligt gynnar nyttoinsekter samtidigt som de missgynnar skadeinsekten skulle kunna vara en möjlig lösning. För att insekterna skall kunna gagnas av de blommande mellangrödorna som förser dem med pollen och nektar behövs också platser för övervintring och reproduktion i närheten till de blommande fälten. Miljövinster från de ekologiska fokusarealerna är inte så stora som de skulle kunna vara, detta på grund av låga krav på skötsel och kvalitet. Det skulle eventuellt kunna vara en risk att mellangrödor odlas istället för andra ekologiska fokusarealer som gynnat den biologiska mångfalden mer.