Att kalla en spade en spade - Svenska begrepps EU-förenlighet på området datalagring

Sammanfattning: Datalagring och integritetsskydd är två föränderliga lagstiftningsområden inom EU-rätten. Myndigheters tillgång till konfidentiella personuppgifter har under det senaste decenniet varit både mer och mindre långtgående än idag. Uppsatsen har till syfte att ge en kronologisk överblick över datalagringens framväxt och tillbakagång inom EU-rätten, från dataskyddsdirektivet och datalagringsdirektivet till Digital Rights Ireland och Seitlinger m.fl samt Tele2 Sverige och Watson m.fl. Framställningen redogör också för den EU-rättsliga terminologi som har uppkommit kring behandling av personuppgifter på internet. Uppsatsens frågeställning är om det svenska begreppet abonnemangsuppgifter ska underställas de krav som EU-domstolen har ställt upp i Tele2-domen. Därefter utforskas de svenska begrepp som används på området datalagring och deras EU-förenlighet. Det konstateras att Sverige länge har haft problem med att införliva direktiv och anpassa lagstiftningen efter EU- rättslig praxis på området. Sverige har även valt att behålla äldre, svenska begrepp från tidigare lagstiftning. Däribland begreppet abonnemangsuppgift som innefattar även IP-adresser. Det här har idag ingen motsvarighet i EU- rätten. IP-adresser är en av de mest essentiella uppgifterna vid utredning av brott på internet, men även av grova brott i övrigt. Framställningen utreder vilken EU-rättslig identitet en IP-adress har och finner att enligt integritetsdirektivet bör en IP-adress ses som en trafikuppgift, vilket medför att den ska underställas de integritetssäkrande kraven i Tele2-domen. Det här går emot rådande rättsuppfattning i Sverige. Till sist föreslås att Sverige, i syfte att uppnå en EU-förenlig lagstiftning, slopar begreppet abonnemangsuppgift.