Sportkrönikor – lättsamt fenomen eller avancerad skrivkonst?

Sammanfattning: I den här uppsatsen görs två olika studier på sportkrönikor från 4 av Sveriges lokala dagstidningar. Den första studien är en detaljanalys av innehållet i krönikorna, med fokus på både utomtextliga faktorer som krönikörens ursprung, roll och syfte med texten och rent textmässiga som synonymer, tempus, meningslängd och bildspråk. Detaljanalysen genomförs på 4 krönikor skrivna av 4 olika krönikörer. Det är vissa skillnader mellan dessa texter, men även en del likheter. Största skillnaden ligger i att bildspråket är så varierande. Någon krönikör använder sig väldigt sparsamt av metaforer och andra begrepp som skapar bilder för läsaren, medan andra bygger hela sin text på bildliga uttryck, både nya och gamla. De likheter texterna har syns mer i analysdel två där karaktäristiska variabler synas i alla 12 krönikorna. Dessa variabler är fackord, värdeladdade ord och ”jag”. Eftersom krönikorna är personligt skrivna är den trio av samma krönikör självklart mer lika varandra än om man jämför en krönika av Mats Härd med en av Jan Hansson. Men alla krönikorna är fyllda av fackord som den oinvigde kan ha svårt att förstå, samtidigt som de är väldigt värdeladdade i form av många känslouttryck, både vad gäller krönikörens egna känslor och vad krönikören upplever av personerna som krönikan handlar om.