Att växa ur Eden : En analys av Genesis 2-3 ur ett feministiskt perspektiv

Sammanfattning: Denna text syftar till att ur ett feministiskt perspektiv undersöka huruvida den bibliska skapelsemyten, samt berättelsen som Syndafallet, kan omtolkas och läsas på på ett sätt som minimerar dess patriarkala konnotationer. I denna läsning testas tesen att texterna kan läsas som en etiologisk myt, som symboliserar den mänskliga utvecklingen från barndom till vuxenliv, snarare änen berättelse om arvsynd och gudomligt straff. Undersökningen har utförts som en sekulär litterär analys av Genesis 2 och 3, där särskilt fokus lagts på tre signifikanta element av myten. Dessa tre element är: parets vistelse i Edens lustgård innan Syndafallet, parets interaktion med Ormen och Visdomens träd, samt förändringen och straffet som följer på akten att äta av den förbjudna frukten. I genomförandet av analyserna har texter från tidigare forskning på ämnet använts och citerats. Förutom symbolforskning och tidigare feministisk analys har även psykologiska teorier använts för att tolka element i den bibliska texten. Teorierna hos Sigmund Freud, Jacques-Marie Émile Lacan och C. G Jung har uppmärksammats särskilt. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera element i Genesis 2-3 som definitivt stöder tolkningen av texten som en etiologisk myt. Exempelvis kan själva platsen Edens lustgård tolkas som en symbol för den bekymmerslösa barndomen, och Ormen kan med stöd i tidigare symbolforksning tolkas som en metafor för det föränderliga i livet. Slutsatsen av analysen är dock att trots att Genesis 2-3 definitivt kan tolkas som en etiologisk myt som förklarar människans utveckling från barn till vuxen, är den i grunden alldeles för patriarkalt präglad för att fullt ut kunna återtas genom en feministisk omtolkning.