Utvärdering av en matematiksatsning inom geometri i förskolan En studie på en förskoleavdelning i en kommun

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att utvärdera en förskolas undervisning i matematik från 2012 till 2015, inom ämnesområdet geometri, i enlighet med en specifik matematikplattform som används i en kommun. Frågeställningar: Hur har matematikundervisningen i geometri utvecklats? Hur visar sig matematikimplementeringen i barnens dokumentation? Hur har matematikundervisningen utvecklats för barn i behov av särskilt stöd? Teori: Teori om utvärdering beskrivs och tillämpas i studien genom Programteori som använts av Lander och Giota, 2006, Pawson och Tiller, 2005 samt Vedung, 2009. Barns perspektiv på sitt lärande finns med genom att det är barnens svar på intervjuerna som bearbetats och leder till resultatet. För att se hur barn lär, används ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2011) i studien som tar hänsyn till barns individuella lärande i förskolans miljö. Metod: Denna studie påbörjades läsåret 2010-11 med en satsning i förskolan på matematik-undervisningen. Det innebar kollektiv och individuell fortbildning, för alla förskollärare och barnskötare i en kommun, som ledde fram till en Matematikplattform. Denna plattform utvär-derades inom området geometri våren 2012. Metoden var barnintervjuer och att samla in dokumentation till en förutvärdering. Våren 2015 har en ny utvärdering gjorts med nya inter-vjuer och dokumentation av förskollärare och barn, för att se vilka förändringar som har skett. Med Programteorin är studien upplagd med en förutvärdering, med förutsättningarna för ut-värderingen, och sedan själva utvärderingen som leder till resultatet i studien. Resultat: Strävan genom arbetet är att visa på skillnaderna i undervisning mellan 2012 och 2015 efter att läroplanen i förskolan reviderats. Det visar sig i denna studies resultat, att undervisningen i vardagen har ökat för barnen och att barnen genom denna lärt sig att argu-mentera, resonera och förklara geometriska begrepp. Resultatet visar att den ökade kunskapen hos personalen har stärkt vardagslärandet med geometribegrepp och en ökad medvetenhet för att lära barnen om geometri vid flera olika tillfällen i vardagen. Specialpedagogiska konsekvenser: För barn med språksvårigheter, neuropsykiatriska symptom eller utvecklingsstörning, blir matematikundervisningen mer problematisk. Det är då genom andra kommunikationssätt som TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kom-munikation), ritade bilder, konkret material och en annan planering av matematikundervis-ningen som förutsättningarna finns för dessa barn att utvecklas och lära sig.